Förhållandet mellan EU-integrationen och Norden är inte alltid oproblematiskt : Yggdrasil
8-23-2013
Nordiska ministerrådets generalsekreterare Dagfinn Høybråten hävdar i ett blogginlägg att förhållandet mellan integrationsprocessen i EU och det nordiska samarbetet är oproblematiskt. Det finns dock flera exempel från de senaste månaderna som pekar på motsatsen.
Nordiska ministerrådets generalsekreterare Dagfinn Høybråten skriver i ett blogginlägg publicerat på norden.org den 12 augusti om Nordens plats i den Europeiska Unionen. Høybråten menar att en stor del av det Nordiska ministerrådets arbete är fokuserad på EU-politik samt hur de fem nordiska länderna skall kunna påverka EU-politiken och dess beslutsprocesser. Receptet för nordisk framgång inom EU-politiken är enligt Høybråten att fungera som förebild för övriga Europa. Dessutom bör Norden påverka genom att lyfta fram nordiska lösningar på Europeiska problem och utmaningar där det är möjligt.
Norden bør utvikle samarbeidsmodeller og løsninger som senere kan gjennomføres i EU og EØS-området der det ligger til rette for det. Mange nordiske politikere har fått øynene opp for at Norden og EU ikke er et «enten-eller», men et «både-og». Det nordiske samarbeidet kan ikke erstatte EU-samarbeidet, men det kan supplere og styrke det.
Høybråten pekar på områden där Norden har varit med om att påverka EU-politiken, han hänvisar bl.a. till att Norden har påverkat EU i frågor gällande jämlikhet, arbetsmiljö och miljö. Nordisk påverkan har också förbättrat EU:s öppenhet och insynen i EU:s arbete enligt Høybråten. Det finns dock flera aktuella fall av motsättningar mellan EU och Norden som ger skäl till att ifrågasätta Høybråtens rätt oproblematiska syn på förhållandet mellan Norden och EU.
Webbtidskriften Arbeidsliv i Norden uttryckte i en artikel (18.6.2013) sin oro för att EU:s planer på att standardisera handeln med tjänster starkt kan komma att begränsa fackens roll i Norden. Finländska ekonomidagstidningen Taloussanomat rapporterade 19.6.2013 att EU-kommissionen har inlett en undersökning av de lånegarantier som svenska, danska och norska staten gav till SAS för att rädda företaget undan konkurs. Syftet med undersökningen är att kontrollera om lånegarantierna följer EU:s konkurrenslagstiftning. Med hänvisning till EU:s konkurrenslagstiftning gav i sin tur inte den finländska staten lånegarantier till varvsindustrin i Åbo för att trygga beställningen av en lyxkryssare i miljardklassen. (Taloussanomat 28.12.2013) I Frankrike var man mindre bekymrad över samma EU lagstiftning. Statliga lånegarantier från franska staten säkerställde att lyxkryssarebeställningen gick till ett varv i Saint Nazaire. (Taloussanomat 28.12.2012)
Förra året blev EU-kommissionens planer på att även små ideella föreningar skall betala moms för sin verksamhet allmänt kända i Norden. Reaktionerna i Sverige, Finland och Danmark lätt inte vänta på sig. När föreningsmänniskor i de tre länderna insåg att tusentals småföreningar skulle kunna gå under p.g.a. den ökade administrativa och ekonomiska bördan var upprördheten stor. De små ideella föreningarna anses vara en del av ryggraden i det nordiska medborgarsamhället och många uppfattade EU-kommissionens momsplaner som en attack på nordiskt samhällsliv. För tillfället har dock EU-kommissionen lagt momsförslaget på is, men ärendet är inte avskrivet och kan närsomhelst återkomma och tas till EU-domstolen. Det senaste exemplet på att allt inte är friktionsfritt i förhållandet mellan EU och Norden är fiskerikonflikten med Färöarna
Flera av exemplen ovan kan delvis betecknas som latenta hot mot flera av de strukturer och värderingar som upprätthåller den hyllade nordiska modellen. Om tolkningen av EU:s konkurrenslagstiftning och stabilitetspakter de facto kraftigt begränsar möjligheterna att föra en nationell och/eller samnordisk ekonomisk politik. Den nordiska fackföreningsrörelsen kan bli kringskuren med hänvisningar till EU-kommissionen och tiotusentals småföreningar kan eventuellt läggas ner i framtiden p.g.a. momsrelaterade administrativa och ekonomiska bördor. Om enbart detta sker är det mycket möjligt att en stor del av den nordiska modellen snart är ett minne blott.
Tre av de nordiska länderna har folkvalda i EU-parlamentet och flera nordiska ministrar sitter i en del av EU:s beslutande organ. De nordiska politikerna skall naturligtvis arbeta i konstruktiv anda för att möta Europas utmaningar och bygga vidare på dess möjligheter tillsammans med andra européer. Men om det tvärtemot Høybråtens antagande uppstår situationer där initiativ från EU:s institutioner går emot grundläggande nordiska värderingar och undergräver de livsviktiga institutioner som utgör grundpelarna för den nordiska modellen bör det Nordiska ministerrådet samordna ett gemensamt nordiskt försvar mot dessa hotfulla och skadliga initiativ.
Nyttan med att vara förebild för övriga Europa bör övervägas mot risken att framstå som besserwisser samt de negativa konsekvenserna en överdriven följsamhet kan få ifall man alltför lätt tillmötesgår direkt skadliga EU-initiativ. Kanske Norden kunde lära sig ett och annat av södra Europa i hur man bör förhålla sig till tolkningar av EU:s konkurrenslagstiftning och andra för Norden mindre gynnsamma påbud från EU?
Tryck på länken till Yggdrasils eget diskussionsforum på Facebook för att diskutera frågeställningarna ovan med andra nordbor eller länka till ytterligare information om temat som du anser vara relevant och/eller spinn vidare med nya frågeställningar i samma tema som du anser vara viktiga med tanke på att föra diskussionen framåt. Eller länka detta yggdrasilinlägg på Facebook och/eller andra sociala medier enligt eget önskemål genom att välja forum bland genvägarna nedan.